Bröllopsresan

Att åka på två veckors semester som blir så där underbart som man bara kan drömma om, det gjorde vi de sista två veckorna i januari. Bröllopsresan som blev så mycket bättre än jag kunde drömma om. En riktigt bra sak med resan var att jag knappt hade ont i nacken, eller ont hade jag ju ibland men inte som jag brukar. Att vara helt smärtfri en hel dag är inget jag går runt och hoppas på. Men jag har lärt mig att leva med viss smärta och bra dagar, som alla dagar under semestern var, är dagar där nacken bara känns av lite grann. Jag tror till stor del att nacken kändes så bra var för att det var så varmt. När det är kallt så blir nacken alltid lite sämre, troligtvis för att jag går runt och spänner mig lite och inte är så avslappnad som jag är när det är varmare ute. Sen gick ju semester ut på att bara vara och ta det lugnt utan några måsten så jag vilade när jag kände för det. Träningen fick jag till, mycket bättre än jag trodde, allt tack vara min coach i Lofsangruppen som hade planerat det så bra och min man som ställde upp som träningssällskap varje gång, inklusive morgonpromenader trots att han säkert hellre hade sovit 🙂

2015-01-30 08.37.51      2015-01-21 08.17.48

 

Resan då? En drömresa till Karibien med en veckas kryssning och en vecka på hotell på Dominikanska Republiken. En flygresa som gick okej, inte helt bra men den var hanterbar. Hemresan värre än ditresan. Kryssningen överträffade alla förväntningar vi hade, en veckas ren lyx! Bra hytt med balkong och en utsikt vi inte tröttnade på. Sju-rätters till middag och lunch (om man ville). Två poolområden, en uppsjö av utflykter att välja emellan och olika destinationer i Karibien varje dag. Vi snorklade i korallrev, kollade på havssköldpaddor, gick på alldeles för vackra stränder, blev förundrade över de olika städerna och stod alldeles för när en jumbojet som skulle lyfta. Det var en vecka där inget saknades och där vi njöt till fullo av varandra. Två dagar innan kryssning och fem dagar efter så bodde vi på ett all inklusive hotell på norra delen av Dominikanska

2015-01-28 08.37.33-1     2015-01-20 18.10.35

 

Resan blev exakt så bra, eller egentligen bättre än jag hoppas på. En bröllopsresa som blev den resa vi bara kunde drömma. En resa som bara handlade om oss två, bara vi två i fokus bland värme, sol, stränder och hav.

Att vilja

När jag vill en sak och kroppen en annan, vem ska vinna? Oftast blir det en kompromiss, där jag gör det jag vill så länge inte kroppen kommer att lida för det allt för länge. Detta innebär att jag, väldigt länge, kan göra det jag gjorde förut och det som alla andra gör. Detta är självklar väldigt skönt, att livet är nästan som innan olyckan. Men samtidigt lite jobbigt, hur länge ska jag kämpa så det inte märks att jag mår dåligt? Hur mycket, eller hur länge, vågar jag gå emot kroppen? Ibland gör jag det för ofta, eller för länge. Att inte inse att det är okej att visa att jag kanske mår dåligt, eller i alla fall sämre än jag skulle vilja.

Nu menar jag inte att mår dåligt jämt, men en dag är aldrig helt smärt- eller symptomfri. Egentligen är det inget jag eftersträvar, inte för att jag inte vill det. Tvärtom! Det skulle vara det bästa men just nu tror jag inte det är ett troligt scenario. Däremot eftersträvar jag att jag ska bli bättre och jag blir bättre! Men vissa dagar vill jag bara kämpa lite mindre, att tillåta mig att må lite sämre. Även om jag inte är sjuk på det sättet som många förstår, som att ha feber eller en förkylning, så mår jag ibland sämre och då måste jag bli bättre att tillåta mig att vara så. Fast på det stora hela så mår jag bättre nu än för ett år sen och det är det som betyder något.

2015-02-20 13.01.31 En sån dag där mycket var väldigt bra! En halvdag i slalombacken för nån vecka sen.