Då var det dags igen, att överklaga Försäkringskassans beslut att inte bevilja mig sjukpenning för perioden som jag var sjukskriven i höstas. Denna överklagan går till Förvaltingsrätten. Jag har ett nytt intyg från en läkare (invaliditetsintyget) som jag hoppas ska hjälpa så att de ger mig rätt och att jag får sjukpenning för perioden som jag var sjukskriven. Den största anledningen är för att jag och alla läkare jag har varit i kontakt med tycker att jag har rätt till det. Det ekonomiska kommer i andra hand. Så vi får se vad som händer. Nu är det ju Förvaltningsrätten och inte Försäkringskassan som ska besluta i frågan så jag hoppas att de har en större förståelse vad skadan och mitt jobb innebär och hur de två inte alltid är en bra kombination.
Monthly Archives: maj 2014
Osäkerheten vid flygning
Idag ska jag och sambon flyga till Tyskland och hälsa på familj. Förut hade jag inga problem med att flyga, tvärtom tyckte jag det var kul. Nu är det med lite mer osäkerhet som jag sätter mig på flyget idag. Det är ju inte så att risken är större att något ska hända nu när jag flyger än vad det var innan olyckan men det har väl att göra med känslan att något kan hända. Jag tänkte nog inte tanken att jag skulle råka ut för en bilolycka innan jag gjorde det så då blir ju känslan av att något kan hända när jag flyger påtaglig. Hur irrationell den känslan än är. Jag har redan flugit sen olyckan, tre resor. Första gången flög jag själv och de andra gångerna tillsammans med sambon. Det har ju gått bättre och bättre så det är nog en tidsfråga tills jag inte tycker det är så jobbigt längre. Sen hjälper det så klart att inte flyga själv utan att jag har någon med mig som vet om hur jag känner. Men lite jobbigt är det och det ska bli skönt att komma fram.
Invaliditetsintyg
Då det har gått cirka 1,5 år sedan olyckan så vill försäkringsbolaget få in ett invaliditetsintyg. Ett invaliditetsintyg används för att bestämma graden av medicinsk invaliditet efter en olycka. Jag hade via min advokat fått tips om en läkare som är väldigt duktig och som jag har besökt två gånger och som nu har skrivit ett invaliditetsintyg till mig. När ett invaliditetsintyg skrivs är det viktigt att fastställa om besvären och skadorna jag besväras av har tillkomit på grund bilolyckan eller om någonting annat kan vara orsaken. Jag fick ett väldigt bra intryck av läkaren och min sambo var med båda gångerna. Då mina besvär uppkom i direkt anslutning till olyckan och att detta finns dokumenterat så är det i mitt fall högst sannolikt att mina skador och besvär orsakats av bilolyckan. Den medicinska invaliditeten fastställde läkaren till 12 %. Nu är intyget inskickat till försäkringsbolaget så nu är det bara att vänta in deras svar.
Att vilja men inte kunna
Spenderade förra lördagen på möhippa, dagen avslutades på Gröna Lund med femkamp. Många valde också att åka en del åkattraktioner. Något jag själv mer än gärna skulle ha gjort innan olyckan men som jag nu måste avstå. När de andra åkte Twister fick jag sitta på en bänk och vänta på dem.
Men åh vad jag hade velat åka, jag tycker det är så kul. Det har jag alltid gjort, jag har åkt allt som går även om jag ju äldre jag blivit fått lite mer respekt för åkattraktionerna. Men nu får jag stå bredvid istället, jag vågar inte riskera att få mer ont i nacken eller förvärra skadan. I vissa attraktioner, speciellt berg-och-dalbanor så är det väldigt ryckigt och huvudet åker fram och tillbaka. Exakt sådana rörelser som jag inte ska göra. Det är klart att det aldrig kommer vara värt risken att åka en berg-och-dalbana men jag hoppas att jag någon gång i framtiden ska kunna göra det igen. Till dess får jag stå bredvid och se andra åka. Olyckan och skadan ger fler effekter än vad jag kunnat ana från början.
Promenad
Mycket i vardagen handlar om att hitta små knep och rutiner som underlättar och minskar smärtan och symtomen från whiplash-skadan. En sådan sak är och har alltid varit träning. Jag har hela tiden sen olyckan försökt att aktivera mig och träna men jag också lyssnat på kroppen och anpassat träningen till hur jag mår. Sen olyckan så har jobbet varit en av de saker som varit jobbigast, det är ett stillasittande jobb framför dator med långa pass. Egentligen så är allt som inte innebär att jag kan lägga mig ner och vila ibland en rejäl utmaning. Men nu har jag hittat ett litet knep som underlättar jobbdagen (egenlitgen två saker då jag också har fått en anpassad stol till jobbet). Det är så enkelt som en promenad till jobbet. Jag har cirka 6 km till jobbet och promenaden tar ungefär 60 minuter. Förutom att det är väldigt skönt att starta dagen med en promenad innan jag ska sitta inomhus så hjälper det att få igång cirkulation så att stelheten från natten försvinner och smärtan håller sig i schack lite längre. Just att sitta still och framförallt framför en dator är två saker som inte underlättar smärtan men med hjälp av bland annat promenaden så är arbetsdagen lite lättare nu.