En annorlunda vår och sommar

Det har varit en vår som varit annorlunda på många sätt. En omvärld som drabbas av en pandemi så mångas liv har ändrats. Tacksamheten för att förskolor har varit öppen är stor och det har varit barnens trygghet i allt. Även om de också har gjort anpassningar och barn och personal varit borta så har de gjort det bästa för barnen. Det har också inneburit att de varit ute mycket mer vilket jag bara tycker är positivt, nu går barnen på en förskola som redan var ute väldigt mycket men denna vår har de varit ute ännu mer. Även dotterns gymnastik har hållit utomhus, inte optimalt men kul att det ändå har fungerat.

1B4BB2E3-CFA0-472E-9E0C-70ADB79EF5D9 Utsikt från vårat frukostställe, utefrukost är en stor favorit hos oss alla.

Den sociala kontakten har varit väldigt begränsad och hållit sig till de i närområdet och då gärna utomhus. Överlag har det varit en vår där mycket tid spenderats utomhus. Vilket har passat oss bra Vi gick från fyra helt fantastiska veckor i Tänndalen till en vardag som vi inte riktigt kände igen. Jag har suttit hemma och arbetet hela tiden. Det har fungerat bra överlag även om jag har saknat den sociala biten.

25D86916-41C7-490C-9E79-8839B95C9A7F     Angarnsjön i Vallentuna
DB61BA46-AEAC-4B84-8FC4-D287E530C9E8  Korvgrillning under en vandring i Trehörningsskogen i Österåker

Men nacken har inte riktigt tyckt det har varit jättebra även om jag nog trodde det skulle bli värre. En stor del i att det ändå har fungerat är att jag har tagit promenader varje dag. Nacken gör mindre ont när jag regelbundet rör på mig och i dessa tider med att sitta hemma med lite sämre ergonomi tror jag det har varit nyckeln till att det har känts okej hela tiden. Några besök hos kiropraktorn har jag gjort och bland annat fick jag stötvågsbehandling. Jag har fått det tidigare och det är väldigt effektivt.

En positiv sak med denna vår är att många har upptäckt det fina med att vara ute i naturen.

0BB11403-7443-4AA7-A245-FBBEAF8DEDBC Veda naturstig i Vallentuna

Nu har också en stor del av sommaren gått och även om det inte är som det brukar så har en del restriktioner släppts. Vi hade inga stora planer för sommaren så vi har inte fått ställa in så mycket men visst längtar vi efter att allt ska återgå till det normala, inte minst för alla som är sjuka och i riskgrupp. Vi längtar också efter släkten som bor utomlands. Mycket kan vi inte påverka så vi njuter av att vi är friska och passar på att utforska naturen så mycket som möjligt. Fyra veckor kvar av semestern som bland annat ska innehålla någon vecka i sommarstugan i Stockholms skärgård, tältning och dagsutflykter hemifrån. Vi hoppas på fint väder!

Långt uppehåll och glada nyheter

Det var länge sen sist men livet kom emellan. Det var en omställning att i samma veva byta jobb, ändra arbetstider och att Lea började förskolan. Men allt har gått bra och jag har kommit in i allt. Jag bytte alltså jobb i slutet av september och med det så ändrades även mina arbetstider. Istället för att jobba skift och i snitt tre dagar i veckan (långa pass) så jobbar jag nu mån-fre och mer vanliga kontrostider. Finns för- och nackdelar med allt men i det här fallet så överväger fördelarna nackdelarna. Vissta saknar jag att vara ledig mitt i veckan och inte behöva vara på jobbet fem dagar i rad men jag får komma hem och äta middag varje kväll med familjen och det är så mycket värt. Det har också underlättat vardagen med hämtning och lämning av Lea. Jobbet är väldigt kul och intressant också så det var helt rätt beslut.

3E12F470-7B5C-4381-B4CB-D6B065E30678 1469F73E-FFAE-4266-B232-0B60F2094A82

Lea på skogsutflykt.                    Promenad på juldagen, inte så mycket snö men vackert ändå.

Jag tror också att det är ett bättre jobb för min nacke också, det är mer flexibelt och att inte ha så extremt långa dagar tror jag underlättar. Det som har varit svårt är dock att fåt till träningen, förut tränade jag på mina lediga dagar men nu måste jag få till träningen även på kvällarna efter jobbet. Det har gått sådär men jag har bestämt mig att träningen får komma lite längre ner i prioriteringen just nu och det är okej. Med en två-åring hemma så får man till vardagsmotionen iaf 🙂

36BAC095-1981-462A-BF73-57709860DD60 3913A2ED-17DC-4349-970E-6158083AA333

Lea testar skidskor och skidor för första gången. Vi hoppas det fortsätter vara kallt och välkomnar mer snö så kan vi testa det fler gånger!

Annars har vi njutit av lediga dagar tillsammans med utflykter och vardagsliv. Lea gick på skogsknopp i höstas vilket var roligt för alla i familjen. Vi hoppas på en fortsättning i vår. Vi var ute i skärgården och njöt av höstväder och när vintern och snön kom så har vi varit i pulkabacken så mycket vi har kunnat. Vi har även introducerat Lea till längdskidor och skridskor. Allt är självklart på hennes villkor och ibland har hon tröttnat efter några minuter och då har vi gjort annat. Vi vill bara att hon ska få testa på olika grejer. Sen är det klart att vi hoppas att exempelvis längdskidor är något hon kan få upp intresset av när hon blir äldre då det är något som vi föräldrar gärna göra.

59C32635-A26A-47AF-A913-B0CF5AA5BCDA

Underbar utflykt till pulkabacken med den obligatoriska korvgrillningen.

Så till de glad nyheterna, Lea beräknas att bli storasyster vilken dag som helst nu 🙂 Det är fortfarande nån vecka kvar till BF så vi får se när det händer. Det ska bli spännande och väldigt roligt med ett lillasyskon. Med det så är jag hemma nu och hoppas få till bloggandet lite mer frekvent. Ska skriva om hur graviditeten har varit med whiplashskadan men det tar jag i ett eget inlägg.

Nytt jobb och skärgårdshelg

Imorgon är det äntligen fredag och jag har då avklarat min första riktiga måndag-fredag jobbvecka på över 5,5 år. Efter att ha jobbat skift i flera år kände jag att jag ville jobba dagtid. Den största anledningen var att det skulle bli lättare med pusslandet kring Leas förskoletider då även Thomas jobbar oregelbundna tider, sen är det för mig väldigt skönt att veta att jag kommer hem varje kväll. Förut jobbade jag 12-timmars pass och träffade de dagarna inte Lea. Men en annan anledning var också för att se om kroppen trivs bättre med det. Jag har haft ett ganska stillasittande jobb där jag suttit framför skärmar utan någon större möjlighet till att göra annat. Så i våras sökte jag och fick ett annat jobb. Förra veckan gjorde jag mitt sista pass på SOS Alarm och det var vemodigt och tråkigt att lämna alla kollegor och ett jobb jag har trivts med. Men dagen efter började jag mitt nya jobb som jag trivs jättebra med! Ett flexibelt jobb som innebär att jag kommer hem varje kväll och som idag så kunde jag sitta hemma och jobba. Exakt så som jag vill ha det.

Men det innebär ju också att jag nu jobbar måndag-fredag och inte är ledig flera dagar i rad som mitt gamla jobb innebar. Så helgen för två veckor sen tog vi en långhelg ute i sommarstugan och det var så härligt. Vi njöt av varandra och av hösten. Plockade svamp och lingon. Lea hittade de sista smultronen och sprang runt i skogen. Vi kollade på Pippi och åt scones när det regnade ute. Exakt en sån helg jag behövde.

Även träningen fick jag till, någorlunda iallafall. Vi yogade och gick flera promenader. Hade tänkt att springa men första morgonen jag tänkte gå ut så vaknade jag med en rejäl smärta i nacken. Lea hade sovit dåligt och sovit större delen av natten i vår säng vilket jag gissade var en stor anledning till smärtan i nacken. Så jag ändrade mina planer och tog med mig Lea ut på en promenad istället. Så mysigt! Då hon gärna vill gå själv så blev halva promenaden på hennes villkor. Precis som det ska vara ❤️ Dagen efter när jag skulle springa så vaknade jag med halsont och fick ändra planer igen, denna gång fick jag med mig hela familjen ut.

IMG_8467

På morgonpromenad med mitt lilla hjärta 

Träningen är viktigt men det viktigaste är att lyssna på kroppen och anpassa mig efter hur den mår. En springtur fick bli en promenad och det är helt okej. Nu väntar en fredag på jobbet innan jag åker hem och har fredagsmys med familjen. Som jag längtar! Jag tror att ett måndag-fredag jobb är vad min kropp behöver, just nu i alla fall.

IMG_8469

Svampplockning 

IMG_8472

Underbara skärgård 

Tillbaka i vardagen

I söndags kom vi hem från en veckas semester på Rhodos. En helt underbar vecka! Nu är det vardag igen innan sommarledigheten. Men en liten annan vardag än tidigare. Från 1/5 är jag föräldrarledig på 50%. Jag och Thomas delar på det nu över sommaren. Så roligt att få möjligheten att vara hemma mer med Lea. Det är en bestämd tjej som vet vad hon vill och gärna testar oss hela tiden, precis som det ska vara. Mer vild än tam och det är det roligast jag vet att vara hemma med henne på dagarna. Nu njuter vi lite extra av att bo i hus när det börjar bli varmt ute. Så skönt att bara kunna gå ut på tomten och leka.

IMG_7650

Bild från gårdagen eftermiddag ute i trädgården. Det enda som saknades var pappan som var iväg och jobbade.

Nacken har känts bra nu flera veckor. Jag är lite extra tacksam när nacken fungerar efter att jag hade så ont runt påsk. Men jag försöker också bli bättre på att tänka på vad jag gör i vardagen för att underlätta. Jag har fortsatt gått till kiropraktorn men nu ska jag testa akupunktur hos en sjukgymnast istället. Spännande! Annars fortsätter jag träna och ser till att yoga minst två gånger i veckan. För mig hjälper det!

IMG_7456

Bild från första passet på ett nytt löpprogram. Kul med ett nytt mål!  

Nu sitter jag på ett fik och dricker en kopp kaffe. Ska snart få till jobbet och möte upp kollegorna för att ta en taxiresa till en konferensanläggning utanför Stockholm där vi ska ha en två-dagars kick-off. Ska bli kul! Första riktiga natten borta från Lea, jag har ju jobbat nätter men aldrig sovit en natt borta. Får se hur det går. För Lea är jag inte orolig det är jag själv som tycker det är jobbigt.

 

IMG_7653
Lite vardagslyx en regnig onsdag!

Bakslag

Nacken har ju faktiskt känns väldigt bra senaste året men har krånglat lite mer senaste månaden. Jag har sen mitten av mars gått regelbundet till en kiropraktor som har hjälpt tycker jag. Jag är väldigt stel och detta försöker kiropraktorn få bort. Har även fått lite övningar att göra hemma. Men senaste veckan har det verkligen blivit värre. Ont i nacken,stel, svårt att röra på huvudet och ont i huvudet. Känns jättetrist och jobbigt. I tisdags när jag skulle till jobbet så var jag tvungen att ta en värktablett som jag fått utskriven sen tidigare. Den hjälpte vilket kändes bra. Har tagit de dagtid sen dess men jag tycker att det har blivit bättre sen igår så jag hoppas att det vänder nu.

I onsdags skulle jag in och träna med min PT som jag hade sett fram emot. Jag tränar med henne cirka var tredje vecka. Men i onsdagsmorse så fick jag ställa in träningen L Det är inte ofta jag har fått ställa in träningen på grund av smärta, oftast har jag kunnat träna men ibland lite anpassat. Men det gick inte i onsdags. Att träna med ”vanliga” värktabletter (typ Alvedon och Ipren) tycker jag är okej men inte när jag behöver ta receptbelagda mediciner. Jag vet inte riktigt varför jag har fått så ont på sistone. Tycker inte att jag har gjort någonting speciellt som jag kan koppla det till. Det jag vet är att jag har haft svårt att få till träningen. Kan ju vara det som har gjort det eller så är det något annat. Jag har fortsatta tider hos kiropraktorn och ska få till träningen bättre framöver.

Imorse innan jobbet fick jag till 20 min yinyoga. Fantastisk start på dagen! Målet är att jag ska yinyoga minst 1 gång/veckan innan jobbet. Det kommer jag klara! Nu ser jag fram emot lite påskledigt, en ledighet som ska tillbringas i Dalarna.

                 IMG_7343

                 IMG_7345

 

 

Mot Dalarna

Efter två jobbnätter är jag nu på väg till Dalarna. Det har gått bra att jobba och nu är jag ledig ganska många dagar så jag ska bara njuta. Thomas och Lea åkte upp redan i onsdags och direkt när de åkt efter lunch så tog jag en promenad i det fina vädret. Något jag märkt är viktigt när jag jobbar så stillasittande som jag gör är att inte slarva med promenaderna. Dels för att det är skönt men kanske viktigast för att det hjälper att inte få så ont i nacken. Att promenera och röra sig gör att blodcirkulationen blir bättre och med det så blir smärtan mindre. Sen att det var strålande sol och 5-6 minus grader gjorde ju inte promenaden sämre. En riktig härlig vinterdag!

IMG_7039

Vinterpromenad i Vallentuna

 

Nu blir det några dagar i Dalarna där vi planerar att åka långfärdsskridskor minst en dag. Vi hoppas på härligt väder. Nu ska jag sova på tåget hem och hoppas jag håller mig vaken ett tag ikväll också.

IMG_7135
Frukost nr 2 i väntan på tåget

Första nattpasset

Nu är jag på väg hem från mitt första nattpass efter jag kom tillbaka till jobbet. Gick förvånansvärt bra och nu hoppas jag bara att återhämtningen går lika bra. Jag tycker egentligen inte om att jobba natt, speciellt efter olyckan, men det ingår så det är bara att göra det. Men det finns ju fördelar också. Igår kunde jag vara med Lea på öppna förskolan vilket alltid är lika kul! Hon har börjat prata mer och mer och pekar på saker, vi har lite svårt att förstå vad hon menar men det går framåt 😊

Nu ska jag leka och mysa lite med Lea innan jag somnar. Sen ska vi ner till Vallentuna centrum i eftermiddag, gå på café och handla lite. Lite lagom aktivitet efter ett nattpass.

 

Mysig helg

Jag har haft en härlig helg med mycket mys med min familj. Exakt det jag behöver nu när jag börjat jobba efter föräldraledigheten. Hade lördagsmorgonmys med Lea så Thomas fick sova ut. Efter två jobbdagar där jag inte träffar Lea alls så går jag gärna upp med henne. Lea vaknar inte så tidigt heller så det är helt okej. Sen åkte jag själv in till Odenplan och mötte upp en kompis och åt lunch. Jag brukar inte åka iväg själv utan Lea men hon hade det mycket roligare hemma och jag borde blir bättre på att hitta på saker själv. Även om jag inte känner något stort behov av de egentligen.

image1 (3) En stolt Lea med egen väska på väg till simhallen med pappa

Idag hade vi badhuspremiär för Lea. Vi har gått på babysim med henne vilket hon har älskat. Eller vi började gå på babysim redan i våras när hon precis hade blivit tre månader. Första gången gick bra men på de efterföljande gångerna var hon bara ledsen, troligtvis var det lite för mycket folk. Så vi fick spara de fem gångerna hon hade kvar och gå en kurs på hösten istället. Då gick det mycket bättre och hon älskade det hela tiden! Så kul.

Men idag gjorde vi premiär på ett riktigt badhus. Vi åkte till Sollentuna simhall, vi var inte ensamma där men det gick bra ändå. Hon tyckte inte om duscharna eller omklädningsrummen och efter lite osäkerhet i början så gick badandet hur bra som helst. Hon tyckte bäst om ruschkanorna, ingen förvåning där eftersom hon älskar det annars också. En riktig kul dag som vi kommer göra om.

Känns sån skillnad när jag är på jobbet och när jag är hemma på hur nacken känns. Blir stillasittande och spänner mig en del (tror det är på grund av att jag tycker det är kallt) när jag är på jobbet vilket gör att jag får ont i nacken. Vet inte riktigt vad jag ska göra för att förhindra det heller. Imorgon ska jag starta dagen med att yoga som både hjälper mot det onda och är skönt. Vi har avslutat söndagen på bästa sätt med te, frukt och choklad i soffan med tända ljus. Nu är jag redo för en ny vecka som inleds med en ledig dag 🙂

image2 (3) Söndagsmys

Fortsättning med Försäkringskassan

Följetången fortsätter även om jag nu ser ett avslut på det vilket är skönt! Inte det utfallet jag kanske hade hoppats på men bättre än vad det kunnat bli. Efter att ha överklagat så långt jag kunde och fick fortsatta nej, tvivlar på att det går att vinna över Försäkringskassan utan att ta hjälp, så hade jag nästan beslutat om att ge upp. Hur orättvist jag än tyckte att det var så tog det mer energi än jag troligtvis skulle få tillbaka. En anledning till att jag har fortsatt att kämpa är för att veta för mig själv att om jag blir sämre så finns det en chans att kanske få ersättning vid eventuella framtida sjukskrivningar. Detta tvivlar jag mycket på idag. Men som tur är så har jag klarat mig ifrån längre sjukskrivningar och mår förhållandevis bra idag.

Men när jag var i kontakt med den advokatens om hjälper oss mot försäkringsbolaget så sa han att jag borde ansöka om förebyggande sjukpenning istället för sjukersättningen. Detta hade jag blivit avrådd av Försäkringskassan att göra eftersom jag var sjukskriven mer tid än vad rehabprogrammet utgjorde (på läkarnas inrådan) men tänkte att det var värt ett försök. Så jag fick ett nytt läkarintyg (egentligen samma men med ett nytt datum) och skickade in detta till Försäkringskassan, kort efter blir jag uppringd av handläggaren som säger att jag kommer att blir beviljad. Jag blev väldigt förvånad och glad! Den handläggaren lät väldigt förvånad att jag inte blivit bevilja ersättning tidigare. Samma myndighet, samma läkarintyg, två olika handläggare och två olika besked… Visst det är två olika ersättningar som jag sökte men jag tycker inte att det borde vara så stor skillnad.

Ersättning jag får är mycket mindre än om jag hade fått sjukersättning för hela perioden, den ersättning jag får ger mig bara ersättning för de timmar jag var på rehabprogrammet och reste dit eller hem. Men det är bättre än inget och lite ersättning fick jag i alla fall. Jag är glad för detta men det borde inte ha tagit två år att få denna ersättning och jag borde ha fått ersättning för hela perioden.

 

Fighten fortsätter

Åh vad tiden går fort! Nyss var det ju vinter och nu är det (nästan iaf) sommar. Jobbet fortsätter att gå bra även om vissa dagar är jobbigare än andra, det ska blir skönt med semester! Jag fortsätter min kamp mot försäkringskassan och försäkringsbolaget. Nu är i alla fall allt inskickat till försäkringsbolaget för att mitt ärende ska upp i trafikskadenämnden. Får se hur det går, är väldigt glad att vi har hjälp av en advokat. Det hade inte gått annars. Det är tillräckligt med pappersarbete med hjälp, utan hjälp hade vi inte vetat vad vi skulle göra och hade inte orkat göra det själva tror jag. Ibland vill jag bara ge upp allt och låta det vara för att jag inte orkar men samtidigt så vill jag ju ha rätt. Mina problem beror på trafikolyckan, inget annat och då borde jag få ersättning för det. Det handlar ju också om en säkerhet att jag kan få hjälp i framtiden om mina besvär blir värre. Nu gör jag allt jag kan (utan sjukvården) att må så bra som möjligt och tränar målinriktat och medvetet för att minska besvären, jag vet vad som förvärrar symtomerna och jag försöker göra allt jag kan för att hålla de på en acceptabel nivå. Men saker kan hända, jag hoppas ju självklart att det ändras till det bättre men om det skulle blir sämre så vill jag känna att jag kan få den hjälp jag behöver.

Detta gäller också försäkringskassan som jag i nuläget inte har något förtroende för, jag har ingen förhoppning om att få hjälp av de när jag faktiskt behöver det. De får gärna bevisa att jag har fel. Nu har jag skickat in en ny ansökan (en annan mot den jag skickat in förut) för att se om jag kan få ersättning för den tiden jag var sjukskriven för att gå på smärtrehab hösten 2013. Denna gång söker jag om förebyggande sjukpenning, vi får se. Först måste läkarna på smärtrehab skriva ett nytt intyg och sen ska Försäkringskassan ta ett beslut. Följetången fortsätter, jag hoppas att det blir några positiva besked snart!