Följetången fortsätter även om jag nu ser ett avslut på det vilket är skönt! Inte det utfallet jag kanske hade hoppats på men bättre än vad det kunnat bli. Efter att ha överklagat så långt jag kunde och fick fortsatta nej, tvivlar på att det går att vinna över Försäkringskassan utan att ta hjälp, så hade jag nästan beslutat om att ge upp. Hur orättvist jag än tyckte att det var så tog det mer energi än jag troligtvis skulle få tillbaka. En anledning till att jag har fortsatt att kämpa är för att veta för mig själv att om jag blir sämre så finns det en chans att kanske få ersättning vid eventuella framtida sjukskrivningar. Detta tvivlar jag mycket på idag. Men som tur är så har jag klarat mig ifrån längre sjukskrivningar och mår förhållandevis bra idag.
Men när jag var i kontakt med den advokatens om hjälper oss mot försäkringsbolaget så sa han att jag borde ansöka om förebyggande sjukpenning istället för sjukersättningen. Detta hade jag blivit avrådd av Försäkringskassan att göra eftersom jag var sjukskriven mer tid än vad rehabprogrammet utgjorde (på läkarnas inrådan) men tänkte att det var värt ett försök. Så jag fick ett nytt läkarintyg (egentligen samma men med ett nytt datum) och skickade in detta till Försäkringskassan, kort efter blir jag uppringd av handläggaren som säger att jag kommer att blir beviljad. Jag blev väldigt förvånad och glad! Den handläggaren lät väldigt förvånad att jag inte blivit bevilja ersättning tidigare. Samma myndighet, samma läkarintyg, två olika handläggare och två olika besked… Visst det är två olika ersättningar som jag sökte men jag tycker inte att det borde vara så stor skillnad.
Ersättning jag får är mycket mindre än om jag hade fått sjukersättning för hela perioden, den ersättning jag får ger mig bara ersättning för de timmar jag var på rehabprogrammet och reste dit eller hem. Men det är bättre än inget och lite ersättning fick jag i alla fall. Jag är glad för detta men det borde inte ha tagit två år att få denna ersättning och jag borde ha fått ersättning för hela perioden.