Nu har jag påbörjat min andra jobbvecka efter semestern och visst känns det att det är skillnad på hur nacken mår när jag är ledig och när jag jobbar. Att sitta på jobbet i 12 timmar är inte ultimat men det är så det är. När jag är ledig kan jag själv lättare styra över hur dagen ska se ut och när jag kan vila, när jag är på jobbet är det mycket svårare. Jag kan gå ifrån, om verksamheten tillåter, för att vila men det blir inte på samma sak och större delen av tiden måste jag sitta upp. Men det finns fördelar med att ha så långa dagar som jag har och det är att jag jobbar färre dagar per veckan, i snitt jobbar jag tre dagar i veckan. Detta leder till att jag kan vila mig lite emellan passen och jag försöker lägga schemat så det är så bra som möjligt för mig. Schemat tillåter också en hel del utflykter och annat som förlänger semesterkänslan. Vi har bland annat hunnit med en båtutflykt i skärgården, en cykeltur på Utö och en heldag med brorsonen. Dagar som behövs när nacken gör sig lite påmind under en jobbdag.

Sista semesterveckan då? Den spenderades hemma i Dalarna med lite mindre cykling och lite mer vila. Vi hann träffa vänner och familj och bara ta det lugnt i sambons familjs sommarstuga som ligger precis vid en liten sjö. En Winnerbäcks konsert hann vi med också, med öronproppar som är något jag inte riktigt tyckte var viktigt före olyckan men som nu är ett måste, och några båtturer. Veckan avslutade med att jag fyllde 30 och jag hade ett litet firande med familjen.

Nu är det tre jobbveckar kvar innan vi går på nästa del av semestern, två veckor till har vi som avslutas med vårt bröllop. Vi inleder också augusti med ett bröllop nu på lördag när våra vänner gifter sig. En middag med ljud och att sitta upp länge är alltid en utmaning men det är så klart värt det med tanke på anledningen!