Förra lördagen var dagen som jag har längtat efter och den blev så mycket bättre än vad jag eller min man någonsin kunnat hoppas på. Allt flöt på hela dagen utan några missöden (i alla fall som vi vet om). Även vädret var på vår sida när sommaren gjorde comeback. En dag helt i lyckans tecken och inte många tankar ägnades åt nacken eller de problemen. Under dagen var jag för lycklig och fokuserad på dagen för att riktigt känna efter så dagen och kvällen flöt på utan att jag stördes av nacken. Dagen efter gjorde den sig lite påmind men det var det värt. Det hade gått nästan tre år sedan vi träffades första gången, knappt två år sedan trafikolyckan. Vi har gått igenom mycket med tanke på olyckan och de problemen jag har haft efteråt. Men det har bara ökat min kärlek till honom.

Bröllopet då? En perfekt dag från början till slut. Ett av låtvalen på vigseln var ’Den bästa dagen’ och det beskriver verkligen dagen, det var den bästa dagen. En härlig start på dagen på hotellrummet när jag och min tärna fick hår och smink fixat och sen blev det lunch där också Thomas och hans bestman var med. Sen klädde vi på oss kläderna innan vi träffade fotografen och åkte ut till Vätö där vi skulle fota oss och även vigseln skulle vara. Vilken känsla att sätta på sig klänningen! Jag hade ju såklart provat den förut men det blev så påtagligt när allt annat var fixat. Fotograferingen gick jättesmidigt och vi hade en helt fantastik fotograf, Anna Hagvärn, som jag verkligen kan rekommendera! Sen blev det vigsel i Vätö kyrka, en otrolig och obeskrivlig känsla när portarna öppnades och vi såg alla gästerna. Efter vigsel åkte jag och Thomas båt till festplatsen där alla gästerna väntade, sen blev det brudskål och middag följt av en fest.

En underbar dag som jag aldrig ville skulle ta slut, en dag som bara fokuserades på kärleken mellan mig och Thomas. Ingen olycka, smärta eller olika symtomer var i fokus. Så som det ska vara hela tiden egentligen.

Jag är nu gift, någons fru, och namnbytet är på gång. En overklig och helt naturlig känsla. Vi lever kvar i bröllopsbubblan fortfarande även om vardagen är tillbaka. Vardagen som fortsätter med allt vad det innebär med bland annat läkarbesök och fortsatta diskussioner och kämpande mot försäkringskassan och försäkringsbolaget. Med det ovärdeliga stödet från min man.