Slalom

När vi bestämde oss för att bo en månad i Tänndalen så sa vi tidigt att vi skulle låta Lea gå i skidskola under tiden vi var här. Lea testade slalom förra året och tyckte det var kul. Båda jag och Thomas åker skidor men vi kände att det är bättre att Lea får lära sig av någon som kan det grundligt. Vår andra vecka här gick Lea i skidskola i fem dagar och vilken utvecklingskurva! Jag är så imponerad av henne och det var en bra skidskola, både lärare och upplägg. Det var tre barn i gruppen och de var ganska jämna, både vad de kunde innan skidskolan samt hur de utvecklades. Vi åkte med Lea i sele i barnbacken innan skidskolan och när veckan var slut åkte hon själv i röda backar.

4F4232D4-BB85-4413-9406-CFBA47E10EE4 Lea i full fart från toppen

Även jag har åkt lite slalom och i början var det väldigt osäkra ben men det blev bättre. Jag åkte slalom när jag var yngre men bytte till snowboard när jag var 12-13 år. Detta åkte jag fram till trafikolyckan när jag slutade helt. Det kändes och känns fortfarande lite osäkert att åka snowboard med nacken, ramlar jag så känns det som att risken är stor att jag kommer känna av den. Även om det lockar att testa någon gång och all utrustning står och väntar. En dag ska jag testa igen. Egentligen så borde det inte var något problem men ändå så tvekar jag. Några år innan Lea föddes så åkte jag slalom 1-2 gånger per år men har inte stått på skidor sen dess.

Även Elias fick testa att stå på skidor. Mest för vi tyckte att han också skulle få göra någonting och inte bara stå och kolla på. Första dagen var han lite tveksam men sen blev det kul. På slutet stod han på skidorna och vi hade sele på honom. Sista dagen åkte han i ett litet hopp i barnbacken tillsammans med Thomas och skrattade hela tiden.

377471E9-2543-4671-8A7B-2C283FF11C1D Elias kollar in barnbacken

Även om jag fortfarande tycker längdskidor är roligare så ser jag glädjen för barnen och vilken enkel familjeaktivitet detta är. Om två år är nog Elias där Lea är nu och då kan vi åka tillsammans. Det är något jag ser fram emot! För oss var det helt rätt beslut att låta Lea gå i skidskola och hon kommer definitivt att göra det fler gånger. Nu har vi ställt undan utrustningen för denna säsong och längtar redan till nästa!

E96A4336-8161-4635-9156-38FA584986C1 Nya favoritstället för barnen

Vårt stora äventyr

Allt började med att jag åkte på en konferens till Åre i mars förra året och längtan till fjällvärlden växte. Vad jag kände att det var ju sådär jag ville bo. Men vi har vårt liv norr om Stockholm och trivs ju egentligen väldigt bra där. Vi både trivs på jobbet och barnen har det bra med förskola och kompisar. Så någon riktig flytt är inte aktuellt men vi kunde göra ett riktigt äventyr. Så i september bestämde vi oss och fyra veckor i mars ska vi bo i ett hus i Tänndalen. Vi är tyvärr inne på vår sista vecka och vad vi alla har trivts här uppe. Det är första gången någon av oss är här vintertid och det är helt magiskt.

7EDA45CA-D6E9-445A-B7E5-EC1950DFE46A Utsikt från huset

Vi har både flexibla arbeten så det funkar för oss att vara borta i fyra veckor (föräldraledighet och komptid som används) vilket såklart är tacksamt. Det funkar ju inte för alla men för oss funkar det och vi kände att vi vill passa på att göra sådana här saker innan vi hamnar i skolpliktsvärlden. Det bästa jag vet är att vara tillsammans med familjen och att få göra det i denna miljö är underbart.

Dagarna varvas med att åka längdskidor, slalom, skoter, leka i snön och bara vara tillsammans. Det har varit rejäla utvecklingskurvor för främst vår äldsta under denna tid och det är så häftigt att se. Vi har låtit vädret bestämma och inte haft allt för många tider att passa.

E760E6B0-1E5A-476D-A325-887ECBB254A1 En av dagarna på fjället

Livet är just nu underbart och med tanke på hur det är ute i samhället nu så känns vår lilla bubbla här uppe lugn. Vi åkte upp hit innan det blev så illa som det blev och vi har följt alla rekommendationer som sagts. De sociala kontakterna vi har här uppe är nästa enbart utomhus vilket känns helt rätt just nu. Några dagar till njuter vi av vår drömvärld i detta vinterlandskap.

Långt uppehåll

Nu har det gått sådär lång tid som jag hade hoppats att det inte skulle göra. Men livet kom emellan och bloggen blev inte högprioriterad och det är ju egentligen ett gott tecken då jag startade bloggen för att dela med mig av resan efter trafikolyckan och då jag senaste åren mått bra så blir det inte lika angeläget om att skriva om just det. Men det finns mycket annat jag kan skriva om och jag tycker om det så nu gör jag ett nytt försök att få till det lite mer regelbundet.
Mycket har hänt sen sist och nu har vi en 4-åring i huset och lillebror om jag tycker nyss föddes fyllde två år förra veckan. Helt galet. Sen i höstas går båda barnen på förskolan och både jag och Thomas jobbar. Den enkelheten till rörelse som det blir när man är föräldraledig har vi inte i denna vardag men vi tar tillvara på helgerna och de gånger vi kan hämta lite tidigare än vanligt. De allt mer ljusa kvällarna tar vi tacksamt emot även om jag inte är beredd att släppa vintern än, eller vi ser gärna att snön kommer till Stockholm.

289D8B4A-3DAF-4CEB-82BD-9C74887589E7

Lek i en ny lekpark i Vallentuna 

Vad gäller problemen efter trafikolyckan så har det gått så lång tid att det nu är ett normalläge. Vilket såklart inte är vad jag hoppas på men nu är det vardag och något jag får förhålla mig till. Jag går just nu inte regelbundet till sjukvården men med jämna mellanrum när behov finns så har jag kontakt med kiropraktor. Där kan jag få hjälp att ta bort den akuta smärtan när den uppstår. Annars handlar mycket om att underhålla och förebygga. Jag försöker stärka upp muskler runt omkring nacken för att avlasta så mycket som möjligt och just nu fungerar det. Det är fortfarande inte helt okej men det är vad det är och så länge vardagen med barn, familj och jobb fungerar så är jag glad och nöjd. Det är det viktigaste.

Långt uppehåll och glada nyheter

Det var länge sen sist men livet kom emellan. Det var en omställning att i samma veva byta jobb, ändra arbetstider och att Lea började förskolan. Men allt har gått bra och jag har kommit in i allt. Jag bytte alltså jobb i slutet av september och med det så ändrades även mina arbetstider. Istället för att jobba skift och i snitt tre dagar i veckan (långa pass) så jobbar jag nu mån-fre och mer vanliga kontrostider. Finns för- och nackdelar med allt men i det här fallet så överväger fördelarna nackdelarna. Vissta saknar jag att vara ledig mitt i veckan och inte behöva vara på jobbet fem dagar i rad men jag får komma hem och äta middag varje kväll med familjen och det är så mycket värt. Det har också underlättat vardagen med hämtning och lämning av Lea. Jobbet är väldigt kul och intressant också så det var helt rätt beslut.

3E12F470-7B5C-4381-B4CB-D6B065E30678 1469F73E-FFAE-4266-B232-0B60F2094A82

Lea på skogsutflykt.                    Promenad på juldagen, inte så mycket snö men vackert ändå.

Jag tror också att det är ett bättre jobb för min nacke också, det är mer flexibelt och att inte ha så extremt långa dagar tror jag underlättar. Det som har varit svårt är dock att fåt till träningen, förut tränade jag på mina lediga dagar men nu måste jag få till träningen även på kvällarna efter jobbet. Det har gått sådär men jag har bestämt mig att träningen får komma lite längre ner i prioriteringen just nu och det är okej. Med en två-åring hemma så får man till vardagsmotionen iaf 🙂

36BAC095-1981-462A-BF73-57709860DD60 3913A2ED-17DC-4349-970E-6158083AA333

Lea testar skidskor och skidor för första gången. Vi hoppas det fortsätter vara kallt och välkomnar mer snö så kan vi testa det fler gånger!

Annars har vi njutit av lediga dagar tillsammans med utflykter och vardagsliv. Lea gick på skogsknopp i höstas vilket var roligt för alla i familjen. Vi hoppas på en fortsättning i vår. Vi var ute i skärgården och njöt av höstväder och när vintern och snön kom så har vi varit i pulkabacken så mycket vi har kunnat. Vi har även introducerat Lea till längdskidor och skridskor. Allt är självklart på hennes villkor och ibland har hon tröttnat efter några minuter och då har vi gjort annat. Vi vill bara att hon ska få testa på olika grejer. Sen är det klart att vi hoppas att exempelvis längdskidor är något hon kan få upp intresset av när hon blir äldre då det är något som vi föräldrar gärna göra.

59C32635-A26A-47AF-A913-B0CF5AA5BCDA

Underbar utflykt till pulkabacken med den obligatoriska korvgrillningen.

Så till de glad nyheterna, Lea beräknas att bli storasyster vilken dag som helst nu 🙂 Det är fortfarande nån vecka kvar till BF så vi får se när det händer. Det ska bli spännande och väldigt roligt med ett lillasyskon. Med det så är jag hemma nu och hoppas få till bloggandet lite mer frekvent. Ska skriva om hur graviditeten har varit med whiplashskadan men det tar jag i ett eget inlägg.

Höjdpunkter

Även om den senaste veckan har varit jobbig med nacken så har jag den senaste månaden kunnat göra saker som jag tycker om och är tacksam att det fungerar. Jag och Thomas sprang tunnelloppet här i Stockholm i slutet av mars. Man fick springa i en service tunnel till nya citybanan innan de öppnar den för trafik i juni. Riktigt häftigt! Det var 7 km så inte så långt men det var en rejäl backe på slutet som jag inte skulle vilja springa igen 😊 Kul upplevelse och även om det bitvis kändes tungt så är jag nöjd med löpningen. Jag har just nu inga tidsmål med löpningen utan vill hellre kunna springa lite länge sträckor.

IMG_7262 Precis innan start 

IMG_7267 I mål, nöjd och trött. 
För några veckor sen var vi till Orsa för en långhelg. Vi hade hyrt en lägenhet och åkte längdskidor tre dagar. Så härligt att komma iväg tillsammans. Det var enda gången denna säsong som vi har åkt längdskidor, det har tyvärr inte varit några bra förhållanden tidigare. Men jag är så glad att vi kom iväg! Det var en jättemysig lägenhet vi hade hyrt som låg fint! Första dagen hade vi mulet och det var svårvallat men ändå härligt! Lördag och söndag hade vi strålande sol och det var helt perfekt! Två av dagarna hade vi med oss korv med bröd ut, något som Lea älskar! Den sista dagen åt vi ute innan vi åkte hemåt. Vi hade Lea i vår träningsvagn som vi kan sätta skidor på. Funkar jättebra. Det är så härligt att vara ute och så länge man anpassar sig lite, exempelvis tar lite längre pauser så Lea får springa av sig, så funkar det jättebra.

IMG_7357 En sovande Lea i bästa inköpet, en Thule Chariot Couger 

IMG_7309 Livskvalité 
Jag är så glad att det funkar så bra med min nacke. Visst jag åker inte de mest avancerade spåren och vi tar det i ganska så lugn takt. Men vi är ute tillsammans hela familjen och åker längdskidor och det är det viktiga! Vi trivs alla så bra ute och sitta i solen, äta korv och dricka varm choklad är svårslaget.
IMG_7290

Sol, skridskor och tanka energi

Sol och långfärdsskridskor får sammanfatta en helt underbar helg. Det blev tre dagar som vi kunde vara ute och åka. Riktigt bra is och härligt sällskap. Lea trivs bra i vagnen och det är kul. Det är ju en förutsättning för att vi ska kunna vara ute och göra saker. Men jag tror att eftersom hon nästan alltid har sovit ute i vagnen (vi började med det när hon var 5-6 veckor) så sover hon bra ute i vagn. Sen också att vi har gjort saker med henne ända sen hon var liten så är hon van. Vi har åkt skidor, skridskor, cyklat och sprungit med Lea i träningsvagnen.

IMG_7143Skridskor på Ösjön med Lea i vagn. 

Men det är klart att vi får anpassa oss efter henne. Vi åker inte lika långa turer och tar längre pauser så hon får gå runt och ibland åka pulka.

IMG_7159Livskvalité! 

Det är så härligt att vara ute hela dagarna och röra på sig, grilla och dricka varm choklad. Dagar som dessa är jag extra tacksam att olyckan gick så bra som den gjorde. Jag lever det rikaste livet och njuter varje sekund. IMG_7171

Mitt ❤️ på egna äventyr

Mot Dalarna

Efter två jobbnätter är jag nu på väg till Dalarna. Det har gått bra att jobba och nu är jag ledig ganska många dagar så jag ska bara njuta. Thomas och Lea åkte upp redan i onsdags och direkt när de åkt efter lunch så tog jag en promenad i det fina vädret. Något jag märkt är viktigt när jag jobbar så stillasittande som jag gör är att inte slarva med promenaderna. Dels för att det är skönt men kanske viktigast för att det hjälper att inte få så ont i nacken. Att promenera och röra sig gör att blodcirkulationen blir bättre och med det så blir smärtan mindre. Sen att det var strålande sol och 5-6 minus grader gjorde ju inte promenaden sämre. En riktig härlig vinterdag!

IMG_7039

Vinterpromenad i Vallentuna

 

Nu blir det några dagar i Dalarna där vi planerar att åka långfärdsskridskor minst en dag. Vi hoppas på härligt väder. Nu ska jag sova på tåget hem och hoppas jag håller mig vaken ett tag ikväll också.

IMG_7135
Frukost nr 2 i väntan på tåget

Snökaos och brunch

Vintern gjorde ett tidigt besök i Stockholm i år med ett snökaos som följd. Det var en väldigt jobbig barnvagnspromenad jag tog i onsdags. Om jag inte skulle på en föreläsning på vårt BVC om kost för småbarn hade jag inte gått utanför dörren och det hade nog varit det smarta. En promenad som vanligtvis tar 15 minuter tog 1,5 timme… Det var en trött mamma som kom hem. Det var inte det bästa för nacken heller att halka runt och mer släpa än gå med barnvagnen i snön men som tur var så var smärtan inget som höll i sig och det som märktes var att jag var väldigt trött på kvällen men dagen efter var det okej igen.

image2-2 Bild från en av de bättre plogade vägarna när första snön kom till Stockholm, 9 november

Allhelgonahelgen var vi till sommarstugan i skärgården och stängde den inför vintern. En härlig hösthelg som bjöd på finare väder än vi trodde och där lördagen inleddes med en lugnt löppass på 55 minuter. Året ut är målet med löpningen bara att bibehålla det jag har tränat upp.

image1-2Morgonlöpning på Vätö

Idag var jag, Thomas och Lea och käkade brunch. Så gott! Vi har pratat länge om att vi ska testa en brunchställe här i Solna, Asplund, men det har inte blivit av tidigare. Men nu när vi snart flyttar härifrån tyckte vi det var dags. Det var ett väldigt bra ställe som vi kommer gå tillbaka till. Lite annorlunda brunch men väldigt bra. Dessertbordet var det bästa jag ätit. Vi hade med oss egna pannkakor till Lea (utan salt) som hon åt och det gick väldigt bra. Mot slutet blev hon trött men hon charmade alla när hon gick runt (med hjälp) och vinkade. Sen blev det en promenad hem i soligt vinterväder.

image3